Foto: W.carter, CC0, via Wikimedia Commons
Står det 11 m/s i prognosen blåser det Beaufort 6 på en skala som går från 0 till 12. SMHI kallar den vinden frisk på land och bris till sjöss. Gränsen för SMHI:s gula varning för medelvind till havs går vid 14 m/s.
Skalan är uppkallad efter Francis Beaufort, en brittisk amiral som i början av 1800-talet beskrev vindens styrka utifrån hur ett örlogsfartyg kunde föra segel. Den brittiska flottan gjorde den till standard 1838, och sedan blev den internationell. Innan det fanns vindmätare fick vinden bedömas efter vad den gjorde med hav och land. Ordet vindstyrka lever kvar från den tiden. Meteorologer föredrar i dag vindhastighet, och i svenska prognoser har vinden angetts i meter per sekund sedan den 1 april 1976.
Varje steg på Beaufortskalan har sitt eget spann i m/s
Tabellen följer SMHI:s skala för vindhastighet. Alla tal i den, också knop och kilometer i timmen, är SMHI:s egna. Till sjöss och på land används olika ord för samma vind.
| Beaufort | m/s | Knop | km/h | Till sjöss | På land |
|---|---|---|---|---|---|
| 0 | 0-0,2 | <1 | <1 | Stiltje | Lugnt |
| 1 | 0,3-1,5 | 1-3 | 1-5 | Bris | Svag vind |
| 2 | 1,6-3,3 | 4-6 | 6-11 | Bris | Svag vind |
| 3 | 3,4-5,4 | 7-10 | 12-19 | Bris | Måttlig vind |
| 4 | 5,5-7,9 | 11-15 | 20-28 | Bris | Måttlig vind |
| 5 | 8,0-10,7 | 16-21 | 29-38 | Bris | Frisk vind |
| 6 | 10,8-13,8 | 22-27 | 39-49 | Bris | Frisk vind |
| 7 | 13,9-17,1 | 28-33 | 50-61 | Kuling | Hård vind |
| 8 | 17,2-20,7 | 34-40 | 62-74 | Kuling | Hård vind |
| 9 | 20,8-24,4 | 41-47 | 75-88 | Kuling | Hård vind |
| 10 | 24,5-28,4 | 48-55 | 89-102 | Storm | Storm |
| 11 | 28,5-32,6 | 56-63 | 103-117 | Storm | Storm |
| 12 | 32,7 och mer | 64 och mer | 118 och mer | Orkan | Orkan |
Till sjöss heter det bris ända upp till 13,8 m/s
Orden till sjöss och på land byter inte vid samma steg. Frisk vind och hård vind är landord. Till sjöss räcker ordet bris från 0,3 m/s upp till 13,8 m/s, och vid 13,9 m/s börjar kulingen. Storm betyder i svensk meteorologi en medelvind på minst 24,5 m/s, och orkan minst 32,7 m/s. Orkan är mycket sällsynt i kustvatten, men byar av orkanstyrka förekommer då och då även utanför fjällen.
Före den 1 april 1976 använde Sjörapporten finare steg: nästan stiltje, lätt bris, god bris, frisk bris, styv bris och hård bris, följda av styv kuling, hård kuling, halv storm, storm och svår storm. Orden lever kvar. Sjöräddningssällskapets kustväder förklarar vinden med äldre ord som lätt bris och styv kuling, och där är lätt bris 1,6 till 3,3 m/s och styv kuling 13,9 till 17,1 m/s. Med de äldre orden är 11 m/s hård bris.
SMHI beskriver Beaufort 11 och 12 så här: ”i sikte befintliga fartyg försvinner bakom vågbergen, havsytan i sin helhet täckt av vitt skum, som även uppfyller luften i sådan mängd, att sikten försämras”.
Vågorna växer med vinden, tiden och sträckan
Beskrivningen av hur havet ser ut vid varje steg tillkom 1906, då den brittiske meteorologen George Simpson föreslog den, och den brittiska vädertjänsten Met Office redovisar fortfarande en sannolik våghöjd för varje steg. Värdena gäller fullt utvecklade vindvågor på öppet hav.
| Beaufort | Sannolik våghöjd | Sannolik högsta våghöjd |
|---|---|---|
| 3 | 0,6 m | 1,0 m |
| 4 | 1,0 m | 1,5 m |
| 5 | 2,0 m | 2,5 m |
| 6 | 3,0 m | 4,0 m |
| 7 | 4,0 m | 5,5 m |
| 8 | 5,5 m | 7,5 m |
| 9 | 7,0 m | 10,0 m |
| 10 | 9,0 m | 12,5 m |
Sjön hinner sällan bli fullt utvecklad innanför skärgården. Vid 15 m/s behövs en blåssträcka på 15 mil för att sjön ska bli fullt utvecklad. Vågornas höjd beror på vindens hastighet, på hur länge vinden har blåst och på hur lång sträcka fritt vatten den har blåst över. Ju längre blåstid och blåssträcka, desto större vågor. Därför ger samma vind lägre vågor i en skyddad vik än på en öppen fjärd. Sjön ligger också efter vinden. När det blåser upp tar det en stund innan vågorna når sin höjd.
Vågor bryter dessutom på grunt vatten. En våg bryter när djupet är mindre än 1,3 gånger våghöjden. Vid uddar och öar böjer vågorna av och går runt. Lä bakom en udde är därför ofta sämre än det ser ut på kartan.
Prognosens 11 m/s är ett medelvärde
Siffran i en vindprognos är ett medelvärde under tio minuter, mätt tio meter över marken. Byvinden är den högsta vindhastigheten under en period på två eller tre sekunder. Står det 11 m/s i prognosen kan enstaka byar vara betydligt hårdare.
Sjörapporten anger vinden som ett spann och sätter vindens namn intill det tal där vinden når den styrkan. ”13-kuling 18” betyder 13 till 18 m/s, där den övre siffran är kuling. ”Kuling 20-storm 25” betyder kuling på 20 m/s och storm på 25 m/s. Rapporten gäller öppet hav och Vänern och utfärdas fyra gånger per dygn.
SMHI varnar för medelvind till havs i tre nivåer.
| Varning | Medelvind | SMHI:s exempel på påverkan |
|---|---|---|
| Gul | 14 m/s eller mer | Förbered besättning och fartyg för mycket vind och sjö, och överväg om det är lämpligt att ge sig ut till sjöss. |
| Orange | 25 m/s | Ge dig inte ut på sjön om du inte måste. Räddningsinsatser kan vara riskabla och ta lång tid. |
| Röd | över 30 m/s | Att vistas på sjön kan vara förenat med livsfara. Räddningsinsatser är i stort sett omöjliga och tar lång tid. |
Vid alla tre nivåerna påminner SMHI om att byvinden ofta är betydligt högre än medelvinden. Den gula gränsen ligger strax över kulinggränsen på 13,9 m/s. Prognosens 11 m/s ligger under båda.
Hur ofta det blåser kuling skiljer sig mycket mellan platser och månader. På Hanö i Blekinge blåste det kuling 10,1 procent av timmarna i januari och 0,3 procent i augusti under åren 2016 till 2025. Hur fendrar och spring används när båten ligger kvar i hamnen och det blåser upp står i guiden om förtöjning i hård vind.
En knop är ungefär en halv meter per sekund
Den som har en plotter eller en engelsk väderapp får vinden i knop. En knop är en sjömil i timmen, och en sjömil är 1 852 meter. Det gör en knop till 1,852 kilometer i timmen och ungefär 0,514 meter per sekund. Ordet förklaras också i ordlistan över sjötermer.
Dubbla m/s så får du ungefär antalet knop. Omräknat blir 11 m/s drygt 21 knop. Svenska meteorologer har länge räknat med så kallade meteorologiska knop, där en knop motsvarar 0,5 m/s. Skillnaden mot den riktiga knopen är liten men kan ge ett fel på omkring 1 m/s vid mycket höga vindhastigheter.
Senast faktagranskad: 24 oktober 2026