I mitten av juli exploderade en motorbåt och började brinna vid en ö i norra Vättern. De fyra som var med klarade sig oskadda, rapporterar Sydnärkenytt. Händelsen är en påminnelse om något som är lätt att glömma mitt i semestern: en fritidsbåt bär på bränsle, el och ofta gasol i ett litet, slutet skrov. Här går Hamnkrogen igenom hur du förebygger brand och explosion ombord, och vad du gör om det ändå börjar brinna.
Ventilera motorrummet före varje start
Bensinångor är tyngre än luft. Läcker det någonstans i bränslesystemet sjunker ångorna ner i kölsvinet och ligger kvar där tills något antänder dem, till exempel en gnista från startmotorn eller ett relä. Det är därför inombordare med bensinmotor är känsligast, och därför rutinen före start är så viktig. Transportstyrelsen råder båtägare att lyfta på motorrumsluckan och känna efter om det luktar bensin innan motorn startas, och att köra motorrumsfläkten så att utrymmet vädras ur. Gör det till en vana varje gång, inte bara efter tankning.
Även Brandskyddsföreningen pekar på hanteringen av brännbara vätskor och gaser som den största brandrisken ombord. Föreningens råd är att ventilera motorutrymmet ordentligt innan start, att helst inte ha några personer ombord när båten tankas med bensin och att fylla lösa bränsledunkar utanför båten, aldrig nere i sittbrunnen eller ruffen.
Bränsleslangar, klammor och spill
Bränslesystemet åldras i det tysta. Gummislangar hårdnar och spricker, slangklammor rostar och vibrerar loss, och en anslutning som bara sipprar lite kan fylla kölsvinet med ångor på en långtur. Transportstyrelsen rekommenderar regelbunden kontroll av bränsleslangar och att du håller utkik efter läckage i motorrummet. Kläm och böj slangarna när du ändå är där nere, byt allt som känns hårt eller har sprickor, och dra åt eller ersätt rostiga klammor.
Torka alltid upp bränsle- och oljespill under motorn direkt. Brandskyddsföreningen påpekar att även diesel, som annars är betydligt svårare att antända än bensin, kan börja brinna om det sugs upp av trasor eller annat material som fungerar som veke. Håll motorrummet rent, förvara inte lösa prylar där, och se till att inget brännbart ligger an mot heta avgasrör.
Elsystemet och huvudströmbrytaren
Elfel är en klassisk brandorsak i båtar. Moderna fritidsbåtar drar allt mer ström till plotter, kylbox och laddare, och kablage som skaver mot skott eller skarpa kanter kan nötas ner till kortslutning. Kontrollera att kablar är ordentligt fastsatta och oskadda, att säkringar har rätt storlek och att batterierna sitter fast och har skyddade poler. Transportstyrelsen råder också till att ha extra säkringar ombord.
Huvudströmbrytaren är din enklaste försäkring. Bryt strömmen när du lämnar båten, så kan ett smygande elfel inte ligga och arbeta i dagar utan uppsikt. Vid en brand ombord är huvudströmbrytaren dessutom ett av de första handgreppen, mer om det längre ner.
Gasol ombord kräver ordning
Gasolkök och gasolvärmare är bekväma, men gasol är precis som bensinångor tyngre än luft och samlas i skrovets lägsta punkter. MSB:s broschyr Gasol för hem och fritid anger att gasolbehållare i båtar ska förvaras stående i ett avskilt utrymme som är ventilerat till det fria, och att tätheten i anläggningen ska kontrolleras vid behållarbyte och minst en gång om året.
Transportstyrelsen ger liknande råd för fasta installationer: flaskorna ska stå upprätt i ett dränerat och avskilt utrymme, slangar ska vara av rätt typ med orange SIS-märkning, en läckindikator bör sitta nära flaskan och det ska finnas en avstängningsventil nära spisen som går att nå även om det brinner vid köket. Stäng ventilen på flaskan när gasolen inte används, och laga aldrig en gasolinstallation med improviserade delar.
Brandsläckare: rätt typ, rätt plats, rätt skick
Enligt Transportstyrelsens utrustningsråd bör ingen släckare ombord ha mindre kapacitet än 5A/34B, och den samlade släckkapaciteten bör vara minst 8A/68B, vilket normalt motsvarar en tvåkilos pulversläckare. Komplettera gärna med brandfilt och en hink med lina, som också gör nytta vid sanering och länsning. Brandskyddsföreningen rekommenderar minst en tvåkilos pulversläckare i motordrivna båtar och två släckare om båten är längre än tio meter.
Placeringen avgör om släckaren gör nytta. Montera den så att du når den utan att behöva passera det utrymme där det mest sannolikt brinner, alltså inte längst in i ruffen om motorn sitter i aktern. Kontrollera före varje säsong att manometern står på grönt och att släckaren är oskadad, och byt ut den ungefär vart tionde år. För båtar med bensinmotor i slutet motorrum anser Transportstyrelsen att ett fast brandsläckningssystem är en bra lösning, med kontroll varje år.
Om det börjar brinna eller lukta gasol
Brandskyddsföreningens råd vid brand ombord är att stanna motorn, försöka släcka med handbrandsläckare eller brandfilt och stänga av bränslesystem, gasol och huvudström. En tvåkilos pulversläckare har flera meters kastlängd och tar en mindre vätskebrand om du kommer åt branden tidigt, men den är tom på sekunder, så rikta mot lågornas bas och spruta i korta stötar. Går branden inte att hejda gäller det att larma 112, se till att alla har flytväst på sig och lämna båten innan situationen blir farlig. Sjöräddningssällskapets sjöräddare tipsar om att alltid ha mobilen i vattentätt fodral, så att du kan ringa 112 även från vattnet.
Känner du gasollukt utan att det brinner: stäng ventilen på flaskan direkt, tänd inget, rör inga strömbrytare och vädra ut båten ordentligt, särskilt de låga utrymmena. Starta inte motorn förrän lukten är helt borta och du hittat och åtgärdat läckan.
Fem minuter som gör skillnad
Det mesta av brandskyddet ombord kostar varken pengar eller tid: lukta och vädra före start, håll rent under motorn, bryt huvudströmmen när du går iland och stäng gasolen efter matlagningen. Lägg till en årlig genomgång av slangar, klammor, elsystem och släckare, gärna samtidigt som du gör de övriga kontrollerna inför säsongen, så har du minimerat risken för den olycka som ingen vill uppleva ute på sjön.
Foto: iSAW Company via Unsplash